Ni måste inte läsa igenom det är om ni inte orkar. Men det är mina viktiga ord, som handlar bara om mej å hur jag egentligen mår innanför mitt vardagliga skal... bestäm själv.
Jag är en person som ställer höga krav på mej själv, vill gärna hjälpa andra och så vill jag gärna lyckas. Alltid lyckas. Liksom bevisa för mej själv att jag är bäst. Det är inte så att jag vill bevis för någon annan att "jo men jag är bäst på det här, så stick". Utan jag måste bevisa för mej själv, i stunden helt omedvetet att jag kan klara det här och visst skall man ha mål, aldrig sluta försöka och tänka framåt. Men när man blir riktigt besviken på sej själv för att man fick ett B eller kanske ett C på ett prov istället för A, å man säger "jag är nöjd". För man vill inte göra någon stor deal av det inför alla andra. Men egentligen känner man vad har jag gjort för fel?
Det finns många, väldigt många ute i världen som ställer alldeles för höga krav på sej själva. Det är inte bra! Har man en del andra saker att tänka på, som i mitt fall - familj, vänner, skola och hästarna.. Så blir man tillslut alldeles för stressad och bara krachar. Man får kortslutning i hjärnan och man mår inte bra utav det.
Jag vet inte alltid hur jag gör för att orka mej igenom en hel vecka. För jag har väldigt lätt för att ta på mej en massa saker, "javisst kan jag fixa det"... "självklart, det fixar jag"... Och helt plötsligt är min vecka full av en massa saker att göra, oftast en massa små saker som bara växer och blir större.
Nu har jag haft 2 veckor nästan helt ledigt från stallet. Ridit 2 utav 14 dagar. Jag behövde verkligen det, för att orka. För att ladda om. För att kunna fokusera 110% på skolan. Annars hade jag aldrig orkat med allting som hänt den senaste tiden. Lära sej att jobba med Mac, utvecklingssamtal, prov och ett annat massa plugg..
Fingrarna bara glöder.. Jag skriver på allt jag bara kan, vill få ut allt... Så jag får berättat... På något sätt känns det skönt. Man måste acceptera att det kan vara så här.. Andas. Andas. Andas. Man är inte sjuk eller något, man måste bara tänka för sej själv.
"hmm kan jag göra det här med? vill jag göra det här? - nej tack, jag hinner inte/vill inte gör det här!" Ingen blir sur för att man inte kunde eller ville. Om man frågar, så får man acceptera svaret. Vilket svar det än blir..
Jag skall nu i framtiden försöka hålla mer koll på mej själv. Kommunicera med min kropp å huvud, se vad jag orkar. Hur mycket jag kan ta på mej. För det är två saker som jag vill mer än väl och som jag aldrig kommer släppa eller lägga ner vad som än händer - och det är skolan och hästarna.
Aldrig att jag skulle skolka, strunta i att lämna in en uppgift eller något liknande. Dom flesta tycker väll att jag är en plugghäst och att yolo is tha shit.
Men faktumed att det tycker jag med, fast jag vänder på det. Man lever bara en gång, så varför inte gå ut med toppbetyg och kunna skaffa sej vilket yrke som helst?! :D
Hästarna är mitt liv. Visst jag har bara ridit i drygt ett år nu och är bara sådär nykär i hela konseptet. Men nej så är det inte. Den känslan man får när man sitter så häst ryggen, flyger över ett hinder, får ett perfekt galoppombyte eller när man får den där speciella kontakten. Då det klickar precis, den kontakten som man letar efter i varje ridpass. Men som man tyvärr inte hittar lika ofta.
Jag och Birka har klickat sådär bara ett fåtal gånger! Och det tror jag inte handlar om hur bra man rider eller inte. Men visst du skall kunna grunderna och veta vad rätt hjälper är ofc.
Så skolan och hästarna är viktigast för mej, sen prioriterar jag självklart min familj och mina vänner. Men utanför det självklara är det hästarna och skolan.
I only care about what I love
All the other idiots can go to hell
Känner du igen dej själv i något av det här? Jag tror att många undrar hur man skall göra för att orka mer och själv har jag inte det rätta svaret för det här. Det letar även jag efter.
Men vad jag tror är viktigt är att man äter rätt och tränar bra. Man får inte jättebra kondition av att rida, snarare ingen alls. Du rör dej ju inte för att träna just dom musklerna..
Så därför är det ju viktigt att vara ute och gå eller springa. Jag går 1 kilometer nästan varje dag (hem från bussen) men jag känner ändå att det inte är tillräckligt.
Jag har slarvat jätte mycket med springningen/joggningen. Ända sedan i slutet av Augusti har gjort annat än att vara ute och skapa kondition. Hade jag haft 3000 spänn hade jag hade jag köpt eller löpband, bara byta om. Springa lite grann och sen direkt in i duschen, how wonderful is that?
Men nu sparar jag till en kamera, så dom drömmarna får vänta ett bra tag till ;)
But now back. Om man planerar och håller ordning på allt, så löser sej det mesta. En annan viktig sak för att förebygga stress är att du gör klart det du börjat på.
Det är något min pappa tjatar på mej om varje dag, det ställer bara till trubbel. Okej fine, du måste inte ställa in smöret precis efter du har smörat klart för att det inte skall bli en katastrof.
Men om man tillexempel börjar med en enkel läxa, gör färdigt den och lämna in den - så har du det ur världen liksom. Så enkelt är det - gör alltid färdigt det du börjat på!
Tror jag fick igenom det mesta jag ville skriva.. Hade säkert kunnat skriva dubbelt så mycket mer, men det här få räcka nu.
Känner mej nöjd och jag hoppas att jag nått ut till några utav er i allafall.
När det blir såhär många tankar och känslor på en gång, så blir det lite rörigt i huvudet. Men jag tror ni hittar den röda tråder... Annars.. Läs rubriken igen ;)
- INGA ELAKA KOMMENTARER (TÄNK DIG FÖR FÖRST) - SOM DU BEHANDLAR ANDRA BLIR DU BEHANDLAD SJÄLV
