Lina Ericson Stahlin

Planering med Birka och Ella

Som alla vet så växer man tillslut ur shettistiden, det finns ingen som kan stanna där förevigt. Lite sorgligt tycker jag faktiskt, shettisar är bland dom finaste hästarna som finns enligt mig. Alla är så olika, galna, lugna, envisa, pigga, lata osv.

 

Planen med Birka och Ella just nu är:

 

Ella ska få fortsätta vila tills vädret har blivit bättre och det förhoppningsvis det går att rida i paddocken helt. Så någon gång i februari som det ser ut nu.

 

Det ska faktiskt bli roligt att sätta igång Ella igen, en ponny med så mycket krut.. hmm... antagligen så kommer hon dra en del bockserier. Men så var det ju i somras/höstas också, men nu när jag vet att det är om jag hänger i inner och hennes bakben inte får plats som hon börjar bocka. Sen givetvis så är det inte bara jag (om jag gör fel) som det hänger på, hon kommer nog bocka en del pga av att hon tycker det är så sjukt roligt att jobba. Hahah ser verkligen fram emot detta.

 

Tanken är att vi ska börja hoppa in Ella lite till våren också. Förhoppningsvis så hinner vi tävla någon klubbtävling eller liknande innan jag blir för lång också. Jag tror Ella kommer tycka det är riktigt roligt att hoppa, hittills har vi ju bara jobbat med bommar och det har hon tagit väldigt positivt. När vi har löshoppat henne så har hon ju kommit över 70cm med bra teknik och hoppat 60 stillaståendes ;)

 

 

Birka ska fortsätta jobbas tills Ella sätts igång ungefär. Så allt fokus hamnar på Ella. Birka ska bara stå någon månad ungefär, i och med att hon är äldre än Ella så har hon ett annat psyke och behöver inte lika mycket vila. Sen så stog Birka ett par veckor när hon hade lite ont i hovarna innan hon fick sina skor. 

 

Tanken med Birka är att vi ska fortsätta som vi gör, men till våren så ska vi börja att köra henne lite igen. Små växla lite, så hon får tänka på ett annat sätt och jobba med lite andra muskler. Jag och Birka kanske ska vara med på någon mer tävling, jag har inte riktigt bestämt mig än. Men sen när jag har blivit för lång för henne så ska jag gå över helt till körningen, så hon inte slutar jobbas helt. 

 

När jag har växt ur shettisarna så kommer jag nog att börja rida ponnysarna mer och mer (om dom är kvar då vill säga, annars har jag och Therese lite andra planer som jag inte tar upp här förens det är bestämt). Men jag kommer att fortsätta köra dom båda två, när jag är för lång för Ella ska jag köra henne en del också. 

 

 

Mina planer: som ryttare är att jag ska fortsätta rida shettisar så länge som dom orkar mig. Sen när jag egentligen är lite för lång så kan jag väll säkert ta en barbacka tur i skogen någon gång ibland. För längden handlar om hästarnas balans och det är vikten som gör att dom inte orkar. 

Så att hoppa en häst som egentligen är för lång för kan ju göra att man tappar balansen lättare. Därför skadar absolut inte en skrittur i skogen någon gång ibland.

 

Men min tanke är att jag ska fortsätta rida på Stall Hjälmvik så länge som det går. Så min tanke på gymnasium och flytt och grejer är att jag kommer nog gå någon linje i Stenungsund så jag har nära hem till Orust och till hästarna. 

 

Många säger att man blir än bättre ryttare av att rida massa olika hästar och det är ju helt rätt. Man lär sig hitta de olika knapparna på de olika hästarna och man lär sig kotrollera olika situationer.

Och det är just det jag känner på Hjälmvik, jag har ridit shettisarna som trots att dom är mor och dotter har två helt olika personligheter och är helt annorlunda att rida. Sen så ska jag ju fortsätta rida ponnysarna lite också, som även dom är helt olika.

 

 

 

Detta är ett väldigt känsligt ämne, eftersom alla tycker olika med läng och vikt och att rida "små hästar". Men jag vill inte ha massa kommentarer. Jag har pratat med Therese och hon skulle aldrig låta mig rida shettisarna så som jag gör ("ordentligt") om jag hade varit alldeles för tung eller för lång.

 

Har ni frågor är det bara att kommentera eller mejla mig på [email protected]

Jag har också fått höra mycket tjat om att vara för lång.. Usch va jobbigt det är. Man känner alltid om hästarna orkar eller inte. Precis som du säger handlar det mest om en själv, de är inte de lättaste att hålla balansen haha.. ;) Kram <3

Wow, vad du är GRYM tjejen!
Blir så imponerad, ditt sätt att tänka framåt och målinriktat, + med shettisarna vilket gör det ännu mera respektingivande :)
Jag önskar att jag hade ditt sätt att tänka, jag har ingen aning om hur jag ska göra med mina ponnyer nuförtiden :/
Go for it, det kommer säkert bli skitbra! ♥